... men det är den här lilla damen som snor det mesta av min tid just nu.
Upptäckten av en syrenbuske i lagom höjd...
Med tillhörande blomma...
Som säkert smakar jättebra...
Det känns som att ha bebis i huset igen! Men i dag slogs jag av hur fort det gick att lära sig älska den här lilla varelsen! Jag blir alldeles varm i hjärtat av henne. Jag har alltid gillat hundar - men den känslan som jag har för Lexi har jag aldrig känt för en hund. Hon älskar oss alla så villkorslöst och det lyser av glädje i hennes ögon så fort hon får syn på någon av oss. Underbart!
Lite fler bilder:
Hon älskar fotbaljan. Lite lagom trång just nu, men om ett par veckor är det kört...
Hon gillar att ligga på dörrmattan. Och att bita i den...
Kan man annat än älska den här blicken?!
Puss på Stina!
Jag slogs av hur sorgsen hon ser ut på de flesta av bilderna. Men kollade igenom de foton vi tagit en gång till, och de bilder hon är sprudlande på är alla suddiga - för då är hon inte still så pass länge att vi hinner ta en bra bild... De bra bilderna är med andra ord de när hon är trött.
För dig som läser min blogg för att här finns scrap - ge inte upp, det kommer att bli mer scrap snart. Men det är lite dåligt med bloggtid just nu. Det kommer inte att bli en hundblogg av den här bloggen!
Ha en bra söndag - och en bra midsommarvecka!
