Lovade den här

lilla bruden att berätta att hon lärt sig cykla i dag! Hon var så lycklig att hon grät! Massor! (Men det missade jag, för jag var ju på Papprika...) Men när jag kom hem mötte hon mig i dörren: Jag kan cykla!! (Hon hade visserligen ringt en timma tidigare för att berätta det...)

Vi har varit lite trögstartade med att lära henne cykla - förra sommaren bara rann iväg utan att vi tagit tag i det, så i måndags gick Claes ut med henne första gången, övade en liten stund i går kväll - och i kväll, efter ungefär 20 minuter satt det! När jag kom hem var det för sent att gå ut igen, men vi var i alla fall tvungna att föreviga hur en nykläckt cyklist ser ut;) Hurra Ebba, vad du är bra! Jag älskar dig!